Aktieägares frågerätt på bolagsstämma: vilka upplysningar måste lämnas?
En aktieägare kan på bolagsstämman begära upplysningar om dagordningsärenden och bolagets ekonomi. Om uppgifterna inte finns tillgängliga direkt ska de i vissa fall lämnas skriftligt inom två veckor.
Aktieägare får begära relevanta upplysningar
Enligt 7 kap. 32 § aktiebolagslagen ska styrelsen och vd, om en aktieägare begär det och styrelsen bedömer att informationen kan lämnas utan väsentlig skada för bolaget, ge upplysningar på bolagsstämman om förhållanden som kan påverka bedömningen av ett ärende på dagordningen eller bolagets ekonomiska situation.
Rätten omfattar även vissa koncernförhållanden
Om bolaget ingår i en koncern omfattar upplysningsplikten även bolagets förhållande till andra koncernföretag. För ett moderbolag omfattar den också koncernredovisningen och relevanta förhållanden i dotterföretag. Frågan måste fortfarande ligga inom lagens ram och skadebedömningen gäller även här.
Uppgiften kan lämnas efter stämman
Om svaret kräver uppgifter som inte finns tillgängliga på stämman säger 7 kap. 33 § att upplysningen inom två veckor ska hållas skriftligt tillgänglig hos bolaget och skickas till den aktieägare som begärt den. Ett bolag bör därför registrera frågan och vem som ansvarar för uppföljningen.
Frågerätten är inte obegränsad
Bestämmelsen ger inte en generell rätt att få varje intern handling eller företagshemlighet utlämnad. Frågan ska avse de områden som lagen anger och styrelsen får väga in risken för väsentlig skada. Små aktiebolag med högst tio aktieägare har dessutom en separat och mer långtgående insynsregel i 7 kap. 36 §.
Dokumentera frågor och svar i praktiken
Det finns inget krav att hela frågeväxlingen återges ordagrant i stämmoprotokollet, men vid tvistkänsliga frågor är det klokt att dokumentera vad som efterfrågats, om svar lämnats direkt eller senare och om styrelsen åberopat skadeundantaget. Det underlättar kontroll av att tidsfristerna i 33–35 §§ följts.