Sverige
- Begära registerutdrag enligt GDPR: vad du har rätt till och hur lång tid det får ta
- Småmål i tingsrätten: när gäller det och vilka kostnader riskerar du?
- Överlåtelseavgift och pantsättningsavgift: när får bostadsrättsföreningen ta ut dem?
- Kamerabevakning av villa och tomt: vad får du filma som privatperson?
- Överklaga en dom från tingsrätten: tre veckor och prövningstillstånd
- Anställningsformer i Sverige: tillsvidare och visstid
- Särskild visstidsanställning och övergång till tillsvidare
- Provanställning i Sverige: sexmånadersregeln
- Heltid som huvudregel enligt LAS
- Skriftlig information om anställningsvillkor
- Verksamhetsövergång: vad händer med anställningen?
- Sakliga skäl för uppsägning enligt LAS
- Uppsägning på grund av arbetsbrist
- Uppsägning av personliga skäl: process och omplacering
- Uppsägningstid enligt LAS
- Turordning vid arbetsbrist enligt LAS
- Företrädesrätt till återanställning efter arbetsbrist
- Deltidsanställdas företrädesrätt till högre sysselsättningsgrad
- Avskedande enligt LAS: när anställningen kan upphöra direkt
- Rätten att kvarstå i anställningen till 69 år
- MBL-förhandling före viktigare förändringar
- MBL vid arbetsbrist och verksamhetsövergång
- Kollektivavtal i Sverige: vad det betyder för anställningen
- Semester i Sverige: 25 dagar och fyra veckors huvudsemester
- Semesterlön och semesterersättning: så skiljer de sig
- Ordinarie arbetstid i Sverige: 40-timmarsregeln
- Allmän övertid: 200 timmar per kalenderår
- Extra övertid: när ytterligare 150 timmar kan tas ut
- Mertid för deltidsanställda: regler och gränser
- Sammanlagd arbetstid: 48 timmar i genomsnitt
- Dygnsvila: minst 11 timmars sammanhängande ledighet
- Veckovila: minst 36 timmars sammanhängande ledighet
- Nattarbete i Sverige: åttatimmarsregeln och nattens definition
- Raster, pauser och måltidsuppehåll på jobbet
- Ändring av arbetstidsschema: besked två veckor i förväg
- Sjuklön i Sverige: 80 procent under sjuklöneperioden
- Karensavdrag vid sjuklön: så fungerar 20-procentsregeln
- Sjukanmälan och läkarintyg under sjuklöneperioden
- Återinsjuknande inom fem dagar: samma sjuklöneperiod
- Föräldraledighet: rätt till hel ledighet tills barnet är 18 månader
- Förkortad arbetstid för föräldrar: rätt att gå ned 25 procent
- Anmäla föräldraledighet: tvåmånadersregeln och undantagen
- Återgång efter föräldraledighet och skydd mot missgynnande
- Systematiskt arbetsmiljöarbete: arbetsgivarens ansvar enligt AML
- Diskriminering i arbetslivet: förbud och aktiva åtgärder
- Skyddsombud: när ska det finnas och hur utses det?
- Skyddsombudets rättigheter: information, ledighet och medverkan
- 6:6a-begäran: när skyddsombud kan kräva arbetsmiljöåtgärder
- Skyddsstopp: när skyddsombud får avbryta farligt arbete
- Skyddskommitté: 50 arbetstagare, uppgifter och samverkan
- Allvarligt tillbud och svår arbetsskada: när arbetsgivaren ska anmäla
- Riskbedömning och handlingsplan: arbetsgivarens skyldigheter
- Arbetsanpassning: arbetsgivarens ansvar när arbetsförmågan är nedsatt
- Ohälsosam arbetsbelastning: krav, resurser och arbetsgivarens ansvar
- Arbetstid och återhämtning som arbetsmiljörisk
- Kränkande särbehandling på jobbet: arbetsgivarens rutiner och ansvar
- Gravid på jobbet: riskbedömning och andra arbetsuppgifter
- Trakasserier på arbetsplatsen: arbetsgivarens utredningsskyldighet
- Riktlinjer mot trakasserier och sexuella trakasserier: vad kräver lagen?
- Repressalier enligt diskrimineringslagen: arbetsgivaren får inte straffa den som säger ifrån
- Bristande tillgänglighet på jobbet: när det kan vara diskriminering
- Lönekartläggning varje år: lika och likvärdigt arbete
- Diskrimineringsersättning och bevisbörda i arbetslivet
- Visselblåsarfunktion: när 50 anställda utlöser krav på intern kanal
- Visselblåsarskydd: repressalier, sanningskrav och extern rapportering
- Facklig förtroendeman: när förtroendemannalagen gäller
- Facklig förtroendemans rätt till tillträde och lokal
- Fackligt uppdrag: skydd mot försämrade arbetsvillkor
- Ändra villkor för facklig förtroendeman: varsel och överläggning
- Facklig ledighet: hur mycket ledighet har en förtroendeman rätt till?
- Betald facklig ledighet: när behålls lön och förmåner?
- Facklig förtroendeman vid arbetsbrist: särskilt företräde
- Tolkningsföreträde enligt förtroendemannalagen och dess gränser
- Föreningsrätt enligt MBL: rätt att vara med i och verka för facket
- Föreningsrättskränkning: vad som kan vara förbjudet enligt MBL
- Informationsskyldighet enligt 19 § MBL vid kollektivavtal
- Information till facket utan kollektivavtal: 19 a § MBL
- Handlingar och ledighet vid MBL-förhandling
- 38 § MBL: förhandling innan entreprenör eller extern arbetskraft anlitas
- Fackligt veto enligt 39–40 §§ MBL: när en entreprenad kan stoppas
- Fredsplikt enligt 41 § MBL: när stridsåtgärder är olovliga
- Indrivningsblockad och innehalten lön vid konflikt
- Varsel om stridsåtgärd: sju arbetsdagar till motparten och Medlingsinstitutet
- Preskription enligt 64 § MBL: fyramånaders- och tvåårsfristen
- Talan efter MBL-förhandling: tremånadersfristen i 65 §
- Studieledighet i Sverige: kvalifikationstid och grundkrav
- Studieledighet: vem har rätt och vilken anställningstid krävs?
- Studieledighet i Sverige: vem har rätt till ledighet?
- Studieledighet i Sverige: vem har rätt att vara ledig?
- Kan arbetsgivaren skjuta upp studieledighet?
- Arbetsgivaren skjuter upp studieledighet: vilka regler gäller?
- Studieledighet: när arbetsgivaren får skjuta upp ledigheten
- Kan arbetsgivaren skjuta upp studieledighet?
- Studieledighet och domstolsprövning: när kan tidpunkten prövas?
- Domstolsprövning av uppskjuten studieledighet
- Återgång efter studieledighet och skydd för anställningen
- Återgå efter studieledighet: samma eller likvärdig ställning
- Studieledighet: när kan domstol pröva förläggningen?
- Studieledighet och skadestånd: fyramånaders- och åttamånadersfrister
- Avbryta studieledighet och gå tillbaka till jobbet
- Tjänstledigt för att starta företag: sexmånadersregeln
- Ledighet för SFI: anmälan, undervisning och återgång till arbetet
- Avbryta studieledighet och gå tillbaka till arbetet
- Studieledighet: fackets tolkningsföreträde, skadestånd och tidsfrister
- Tjänstledigt för att starta företag: sex månader och konkurrensförbud
- Tjänstledigt för att starta företag: sex månader och en period
- Ledighet för eget företag: anmälan och återgång
- Ansöka om tjänstledighet för eget företag: tre månader i förväg
- Tjänstledigt för eget företag: tre månaders anmälan och återgång
- Avbryta ledighet för eget företag och återgå i anställningen
- Ledighet av trängande familjeskäl: när omedelbar närvaro krävs
- Anställningsskydd under tjänstledighet för eget företag
- Ledighet för närståendevård och närståendepenning
- Ledighet för närståendevård: kopplingen till närståendepenning
- Ledighet av trängande familjeskäl vid sjukdom eller olycksfall
- Flexibla arbetsformer för anhörigvårdare: rätt att begära och få svar
- Sjukskriven och prova annat arbete: rätt till ledighet
- Sjukskriven och prova annat arbete: 90-dagarskravet och dag 91–180
- Uthyrningslagen: vem räknas som bemanningsföretag och inhyrd arbetstagare?
- Uthyrningslagen: vem räknas som bemanningsanställd?
- Bemanningsanställd: principen om likabehandling av villkor
- Prova annat arbete vid sjukdom: två veckors anmälan och återgång
- Likabehandlingsprincipen för inhyrda arbetstagare
- Bemanningsanställd: rätt till likabehandling hos kundföretaget
- Bemanningsföretag får inte hindra anställning hos kundföretag
- Bemanningsföretag får inte hindra anställning hos kundföretaget
- Bemanningsföretag får inte hindra direktanställning eller ta avgift av arbetstagaren
- Inhyrd personal: gemensamma lokaler och information om lediga jobb
- Kundföretagets skyldigheter mot inhyrda: lokaler och lediga jobb
- 24/36-månadersregeln för inhyrda: anställning eller två månadslöner
- Inhyrd i mer än 24 månader: anställning eller två månadslöner
- Inhyrd personal: tillgång till personalutrymmen och information om lediga jobb
- Inhyrd i mer än 24 månader: erbjudande om tillsvidareanställning eller två månadslöner
- Skadestånd och preskription enligt uthyrningslagen
- Utstationering till Sverige: när lagen gäller
- Vad är en arbetstvist enligt svensk rätt?
- 24-månadersregeln för inhyrda: kollektivavtal och fyramånadersfrist
- Utstationerade arbetstagare: vilka svenska regler gäller?
- Arbetsdomstolen eller tingsrätten först? Så bestäms rätt forum
- Långvarig utstationering: 12 månader och förlängning till 18
- Utstationerad arbetstagare i Sverige: när utstationeringslagen gäller
- Måste man förhandla innan en arbetstvist tas till Arbetsdomstolen?
- Utstationering: byte av arbetstagare på samma arbete och plats
- Utstationering längre än 12 månader: svenska villkor och 18-månadersförlängning
- Överklaga en arbetstvist från tingsrätt till Arbetsdomstolen
- Utstationerad bemanningspersonal: när uthyrningslagen också gäller
- Utstationering till Sverige: anmälan, kontaktperson och tre-dagarsregeln
- Arbetstagarledamöter i styrelsen: 25-anställdasgränsen
- Styrelserepresentation i koncern: när hela koncernen räknas
- Vem beslutar om arbetstagarrepresentation i styrelsen?
- Flera fack: hur arbetstagarledamöter i styrelsen utses
- Vem kan vara arbetstagarrepresentant i en bolagsstyrelse?
- Arbetstagares uppfinning: vem äger rättigheterna?
- Arbetstagaruppfinning: underrättelse och arbetsgivarens fyramånadersfrist
- Skälig ersättning för arbetstagares uppfinning
- Uppfinning efter avslutad anställning: sexmånadersregeln
- Företagshemligheter i anställning: vad skyddas och när ansvar kan uppstå
- Vad är en arbetstvist enligt arbetstvistlagen?
- När är Arbetsdomstolen första instans?
- Arbetstvist i tingsrätt och överklagande till Arbetsdomstolen
- När facket kan föra en medlems talan i Arbetsdomstolen
- Skiljeklausul i arbetstvist: när avtalet har begränsningar
- Statlig lönegaranti när arbetsgivaren går i konkurs
- Lönegaranti vid företagsrekonstruktion
- Uppsägningslön och lönegaranti: krav på att vara arbetssökande
- Lönegarantins maxbelopp: fyra prisbasbelopp
- Lönegaranti: högst åtta månaders sammanlagd anställningstid
- Hyresavtal i Sverige: vad ska stå i avtalet?
- Personuppgifter i arbetslivet: arbetsgivarens ansvar enligt GDPR
- Hyrestid: bestämd eller obestämd tid
- Rättslig grund för anställdas personuppgifter
- När ska bostadshyran betalas?
- Samtycke från anställda enligt GDPR: när fungerar det?
- Deponera hyra hos Länsstyrelsen vid tvist
- Känsliga personuppgifter om anställda: hälsa, fack och biometri
- Hyresvärdens ansvar för lägenhetens skick vid tillträde
- Hur länge får arbetsgivaren spara personuppgifter om anställda?
- Hyresnedsättning när bostaden har brister
- Information till anställda om personuppgifter enligt GDPR
- Hyresvärdens underhållsansvar under hyrestiden
- Övervakning, loggning och kontroll av anställda
- Hyresgästens vårdplikt och ansvar för skador
- Kamerabevakning på arbetsplatsen: regler för arbetsgivare
- Biometri på jobbet: fingeravtryck och ansiktsigenkänning
- Hyresvärdens rätt till tillträde till lägenheten
- Belastningsregister vid rekrytering: vad får arbetsgivaren göra?
- Störningar i boendet: vad gäller för hyresgästen?
- Lagen om offentlig anställning: vem omfattas av LOA?
- Rättelse och socialnämnd vid störningar
- Särskilt allvarliga störningar i boendet
- Förtjänst och skicklighet vid statlig anställning
- Andrahandsuthyrning av hyresrätt kräver normalt tillstånd
- Måste statliga myndigheter annonsera lediga jobb?
- Tillstånd från Hyresnämnden för andrahandsuthyrning
- Anslag av statligt anställningsbeslut och överklagandetid
- Inneboende eller andrahandsuthyrning – vad är skillnaden?
- Överklaga ett statligt anställningsbeslut
- För många boende i hyreslägenhet
- Krav på svenskt medborgarskap i statliga anställningar
- Förtroendeskadlig bisyssla i offentlig sektor
- Skälig hyra vid andrahandsuthyrning av hyresrätt
- Återbetalning av oskälig andrahandshyra
- Arbetsgivarens och arbetstagarens skyldigheter om bisysslor
- Förbud mot bisyssla: krav på skriftligt och motiverat beslut
- När kan hyresrätten förverkas på grund av sen hyra?
- Återvinna hyresrätten efter obetald hyra
- Ny statlig anställning kan avsluta den tidigare automatiskt
- Otillåten andrahandsuthyrning kan leda till förverkande
- Skriftlig uppsägning och avskedande för statligt anställda
- Fel användning av hyreslägenheten och rättelse
- Turordning vid arbetsbrist i statlig myndighet
- Tjänsteförseelse och disciplinansvar enligt LOA
- Uppsägning av bostadshyra på obestämd tid
- Uppsägning av tidsbestämt bostadshyresavtal
- Varning och löneavdrag som disciplinpåföljd i staten
- Bostadshyresgästens besittningsskydd
- Tvåårsfristen och hinder mot disciplinärende enligt LOA
- Åtalsanmälan för statsanställda enligt LOA 22 §
- Avstående från besittningsskydd
- Avstängning av statsanställd: när får arbetsgivaren stänga av?
- Hyresnämndens prövning av förlängningstvister
- Avstängning i staten: tid, lön och facklig överläggning
- Skälig hyra och bruksvärde
- Förhandlingsklausul i hyresavtal
- Stridsåtgärder i offentlig sektor enligt LOA
- Periodiska hälsoundersökningar för offentliganställda enligt LOA
- Vad är en förhandlingsordning?
- Förhandlingsöverenskommelse om hyra
- Hyresavtal i Sverige: när måste avtalet vara skriftligt?
- Bestämd eller obestämd hyrestid: så fungerar bostadshyra
- Särskild skiljeman vid tvist om förhandlad hyra
- Privatuthyrningslagen 2026: när gäller den?
- Uppsägningstid för bostadshyra: tre månader och viktiga undantag
- Lägenhetens skick vid inflyttning: vad får hyresgästen kräva?
- Privatuthyrningslagen ersatte lag 2012:978
- Brist i hyresrätt: hyresnedsättning, åtgärd och skadestånd
- Hyra enligt privatuthyrningslagen 2026
- Hyresvärdens underhållsansvar i en bostadshyresrätt
- Uppsägning enligt privatuthyrningslagen 2026
- Hyresgästens vårdplikt och ansvar för skador i lägenheten
- Lägenhetens skick vid privatuthyrning
- Användning och vård vid privatuthyrning
- Störningar i hyresrätt: när kan boendet vara i riskzonen?
- När får hyresvärden gå in i lägenheten?
- Överlåtelse och vidareuthyrning vid privatuthyrning
- Måla och tapetsera hyresrätt: vad får hyresgästen göra själv?
- Vilken hyreslag gäller för din uthyrning?
- Överlåta hyresrätt till närstående: när kan Hyresnämnden säga ja?
- Byta hyresrätt: krav för lägenhetsbyte enligt 12 kap. 35 §
- Hyra ut hyresrätt i andra hand: samtycke och tillstånd
- Inneboende eller andrahandsuthyrning: vad är skillnaden?
- Skälig andrahandshyra för hyresrätt: 15 procent för möbler
- Besittningsskydd för bostadshyresgäst: när har du rätt att bo kvar?
- Avstå från besittningsskydd: när krävs Hyresnämndens godkännande?
- Sen hyra och förverkande: när riskerar bostadshyresgästen kontraktet?
- Återvinna hyresrätten efter obetald hyra: treveckorsfristen
- Hyreshöjning och bruksvärde: hur prövas bostadshyran?
- Bostadsrätt i Sverige: vad innebär det juridiskt?
- Medlemskap i bostadsrättsförening: grundregler
- När får en bostadsrättsförening vägra medlemskap?
- Överklaga nekat medlemskap i bostadsrättsförening
- Ekonomisk plan i bostadsrättsförening: vad kräver lagen?
- Förhandsavtal för bostadsrätt: regler före nyproduktion
- Upplåtelseavtal för bostadsrätt: formkrav och innehåll
- Ogiltig upplåtelse av bostadsrätt: när kan avtalet falla?
- Köpeavtal för bostadsrätt: formkrav vid överlåtelse
- Vad händer med bostadsrättsköpet om medlemskap nekas?
- Underhållsansvar i bostadsrätt: vad ansvarar medlemmen för?
- Bostadsrättsföreningens underhållsansvar för hus och lägenhet
- Renovera bostadsrätt: när krävs styrelsens tillstånd?
- Hyresnämnden vid nekad renovering av bostadsrätt
- Störningar i bostadsrätt: ansvar och risk för uppsägning
- Andrahandsuthyrning av bostadsrätt: när krävs samtycke?
- Hyresnämnden och andrahandsuthyrning av bostadsrätt
- Avgift för andrahandsuthyrning av bostadsrätt
- Sen årsavgift i bostadsrätt: när riskerar rätten att förverkas?
- Återvinna bostadsrätt efter obetald årsavgift: treveckorsregeln
- Vad måste en bostadsrättsförenings stadgar innehålla?
- Medlemsförteckning i BRF: vilka uppgifter är offentliga?
- Lägenhetsförteckning i BRF: innehåll och rätt till utdrag
- Styrelse i bostadsrättsförening: vem väljer ledamöterna?
- Vem bestämmer årsavgiften i en bostadsrättsförening?
- Rösträtt på BRF-stämma: en medlem, en röst?
- Ombud och fullmakt på BRF-stämma: vem får företräda dig?
- Väsentlig förändring av BRF:s hus eller mark: styrelse eller stämma?
- Ombyggnad som förändrar din bostadsrätt: två tredjedelar och hyresnämnd
- Ändra insatser i BRF: vilka majoritetskrav gäller?
- Ombildning till bostadsrätt: två tredjedelar och sex månaders folkbokföring
- Ekonomisk plan och besiktning före ombildning till bostadsrätt
- Ändra BRF-stadgar: två stämmor och två tredjedelar
- Ändra grunden för årsavgiften i BRF: tre fjärdedelar krävs
- När blir nya BRF-stadgar gällande? Registrering före verkställighet
- Revision och särskild granskning i bostadsrättsförening
- Får en bostadsrättsförening dela ut vinst till medlemmarna?
- Är BRF-medlemmar personligt ansvariga för föreningens skulder?
- BRF:s företagsnamn: måste ordet bostadsrättsförening finnas med?
- Sälja ett BRF-hus: särskilda majoritetskrav och medlemsstöd
- Köpa fastighet i Sverige: formkraven för ett giltigt köpekontrakt
- Fel köpeskilling i sidoavtal vid fastighetsköp: vad gäller?
- Villkorat fastighetsköp: tvåårsgränsen i jordabalken