Uppsägning av personliga skäl: process och omplacering
Uppsägning av personliga skäl kräver sakliga skäl, rätt omplaceringsbedömning och korrekt underrättelse. Läs huvudreglerna i 7 och 30 §§ LAS.
Personliga skäl måste bedömas noggrant
7 § LAS medger uppsägning när sakliga skäl hänför sig till arbetstagaren personligen. Bedömningen är faktaberoende och bör inte reduceras till en etikett som ”misskötsamhet”. Arbetsgivaren måste kunna visa vilka omständigheter som åberopas och att den rättsliga processen har följts.
Omplacering
Om det är skäligt att kräva att arbetsgivaren erbjuder annat arbete är uppsägningen inte grundad på sakliga skäl innan den frågan har hanterats. Omplaceringsutredningen bör dokumenteras, inklusive vilka lediga arbeten som har övervägts och om arbetstagaren har tillräckliga kvalifikationer.
Tvåmånadersregeln
7 § innehåller en begränsning som innebär att en uppsägning på personliga skäl normalt inte får grundas enbart på omständigheter som arbetsgivaren har känt till mer än två månader innan underrättelsen enligt 30 § eller, om sådan underrättelse inte lämnats, två månader före uppsägningen. Lagen innehåller undantag, så äldre händelser måste analyseras med försiktighet.
Underrättelse och varsel
30 § LAS kräver att arbetsgivaren underrättar arbetstagaren i förväg om en planerad uppsägning av personliga skäl. Är arbetstagaren fackligt organiserad ska den lokala arbetstagarorganisationen samtidigt varslas. Arbetstagaren och organisationen kan begära överläggning.
Kollektivavtal
2 c § kan tillåta centrala kollektivavtal att påverka vad som ska anses utgöra sakliga skäl och omplacering.
Eftersom felaktig uppsägning kan leda till ogiltighetstalan och skadestånd bör både arbetsgivare och arbetstagare agera snabbt och säkra dokumentation.