Allmän övertid: 200 timmar per kalenderår
Allmän övertid får enligt arbetstidslagen normalt tas ut vid särskilt behov, högst 200 timmar per år och inom särskilda fyraveckors- och månadsgränser.
När får allmän övertid tas ut?
Övertid är enligt 7 § arbetstidslagen arbetstid som överstiger den ordinarie arbetstiden och jourtiden enligt lagens beräkningsregler. När det finns ett särskilt behov av ökad arbetstid får arbetsgivaren enligt 8 § ta ut allmän övertid.
Allmän övertid får uppgå till högst 48 timmar under en fyraveckorsperiod eller 50 timmar under en kalendermånad och samtidigt högst 200 timmar under ett kalenderår för varje arbetstagare.
Årsgränsen är inte den enda begränsningen
Det är fel att behandla 200 timmar som en fri årlig kvot. För varje uttag måste det finnas ett särskilt behov av ökad arbetstid. De kortare gränserna på 48 timmar per fyra veckor eller 50 timmar per kalendermånad måste också följas.
Dessutom gäller 10 b § om sammanlagd arbetstid och reglerna om dygnsvila och veckovila. En arbetstagare kan därför nå en annan skyddsgräns innan den årliga övertidsramen är förbrukad.
Arbetsgivaren ska föra anteckningar
Enligt 11 § ska arbetsgivaren föra anteckningar om övertid. Arbetstagaren och den fackliga organisation som företräder arbetstagare på arbetsstället har rätt att ta del av anteckningarna.
Kollektivavtal måste kontrolleras
Kollektivavtal kan ändra lagens standardregler om övertid. Ersättning för övertidsarbete regleras dessutom ofta i kollektivavtal eller anställningsavtal snarare än i arbetstidslagen. Laglig rätt att lägga ut övertid och rätt till ekonomisk ersättning är därför två skilda frågor som måste kontrolleras separat.