Arbetsanpassning: arbetsgivarens ansvar när arbetsförmågan är nedsatt
Arbetsgivaren ska fortlöpande fånga upp behov av arbetsanpassning, utreda och genomföra lämpliga åtgärder samt följa upp dem tillsammans med arbetstagaren.
Arbetsanpassning är en individuell arbetsmiljöåtgärd
AFS 2023:2, 3 kap. reglerar arbetsgivarens organisering av arbetsanpassning när en arbetstagare behöver individuella åtgärder för att kunna fortsätta arbeta eller återgå i arbete. Arbetsanpassning kan avse fysisk, organisatorisk eller social arbetsmiljö och kan vara tidsbegränsad eller varaktig.
Enligt 3 kap. 4 § ska arbetsgivaren fortlöpande ta reda på om någon arbetstagare behöver arbetsanpassning. 5 § kräver rutiner för att ta emot information om sådana behov. Arbetsgivare med tio eller fler arbetstagare ska ha skriftliga rutiner.
När behovet är konstaterat ska arbetsgivaren agera
Enligt 6 § ska arbetsgivaren så snart som möjligt utreda och ta ställning till hur arbetsanpassningen ska utformas, genomföra anpassningen, följa upp om den fungerar och justera den vid behov. Exempel i de allmänna råden är särskild arbetsutrustning, anpassade arbetsuppgifter, anpassade arbetstider och förändrad arbetsfördelning.
Arbetstagaren ska få medverka
7 § kräver att den berörda arbetstagaren får möjlighet att medverka i utredningen, utformningen och uppföljningen. Dialogen är viktig eftersom en åtgärd behöver passa både arbetsförmågan och den faktiska verksamheten.
Arbetsanpassning är nära kopplad till men inte identisk med rehabiliteringsansvar enligt socialförsäkringsreglerna. Arbetsmiljölagen 3 kap. 2 a § kräver också att arbetsgivaren har en lämpligt organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet.
Om den egna kompetensen inte räcker ska arbetsgivaren enligt AFS 2023:1 anlita företagshälsovård eller motsvarande sakkunnig hjälp i den omfattning som behövs.