Överlåtelseavgift och pantsättningsavgift: när får bostadsrättsföreningen ta ut dem?
Föreningen får ta ut överlåtelseavgift och pantsättningsavgift bara om stadgarna anger det och anger hur avgiften beräknas (7 kap. 14 § och 9 kap. 5 § bostadsrättslagen). Andra särskilda avgifter är inte tillåtna. Pantsättningsavgiften slopas när Lantmäteriets bostadsrättsregister införs.
Ja, men bara om föreningens stadgar säger det. En bostadsrättsförening får ta ut överlåtelseavgift när en bostadsrätt byter ägare och pantsättningsavgift när bostadsrätten pantsätts, till exempel som säkerhet för ett bolån, endast om avgifterna anges i stadgarna. Det följer av 7 kap. 14 § bostadsrättslagen (1991:614). Stadgarna ska dessutom ange om avgifterna kan tas ut och grunderna för hur de beräknas (9 kap. 5 § punkt 4 och 5). Står det ingenting i stadgarna får föreningen inte ta ut avgiften.
Pantsättningsavgiften är på väg bort. Riksdagen har beslutat om ett nytt statligt bostadsrättsregister hos Lantmäteriet, och genom lag (2026:486) försvinner pantsättningsavgiften ur bostadsrättslagen. Ändringen gäller först från den dag regeringen bestämmer. Fram till dess gäller de nuvarande reglerna.
Vad säger lagen om föreningens avgifter?
Bostadsrättslagen räknar uttömmande upp vilka avgifter en bostadsrättsförening får ta ut av sina medlemmar. Enligt 7 kap. 14 § ska varje medlem betala en insats när bostadsrätten upplåts. Föreningen får därutöver ta ut en årsavgift för den löpande verksamheten och, om det anges i stadgarna, även:
- upplåtelseavgift,
- överlåtelseavgift,
- pantsättningsavgift, och
- avgift för andrahandsupplåtelse.
Samma paragraf säger också att föreningen i övrigt inte får ta ut särskilda avgifter för åtgärder som den ska vidta med anledning av bostadsrättslagen eller någon annan författning. Det betyder att föreningen inte kan hitta på egna avgifter, till exempel en extra "administrationsavgift" för en försäljning, vid sidan av det som lagen tillåter och stadgarna anger.
För avgiften vid andrahandsupplåtelse finns ett tak direkt i lagen: högst tio procent av prisbasbeloppet per lägenhet och år, beräknat per kalendermånad om lägenheten bara hyrs ut en del av året. För överlåtelse- och pantsättningsavgiften anger lagen inget belopp. Där är det stadgarna som ska ange grunderna för beräkningen.
Stadgarna avgör om avgiften får tas ut och hur stor den är
Enligt 9 kap. 5 § bostadsrättslagen ska stadgarna innehålla uppgifter om huruvida upplåtelseavgift, överlåtelseavgift, pantsättningsavgift och avgift för andrahandsupplåtelse kan tas ut (punkt 4) och om grunderna för hur årsavgift, överlåtelseavgift, pantsättningsavgift och avgift för andrahandsupplåtelse beräknas (punkt 5).
I praktiken innebär det att du alltid ska läsa föreningens gällande stadgar innan du betalar. Kontrollera tre saker:
- Står det uttryckligen att föreningen får ta ut överlåtelseavgift respektive pantsättningsavgift?
- Hur ska avgiften beräknas enligt stadgarna, och stämmer fakturan med den beräkningen?
- Är det de senaste stadgarna? Stadgar kan ändras genom beslut på föreningsstämma, och det är de stadgar som gäller när avgiften tas ut som avgör.
Saknas stöd i stadgarna, eller är avgiften högre än vad stadgarnas beräkningsgrund ger, har föreningen inte rätt till mellanskillnaden.
Vem betalar överlåtelseavgiften?
Lagen säger inte vem av köparen och säljaren som ska stå för överlåtelseavgiften. Avgiften är en avgift till föreningen enligt stadgarna, så börja med att se vad stadgarna säger. Köpare och säljare kan sedan i köpeavtalet komma överens om vem av dem som i slutändan ska bära kostnaden. Skriv in det uttryckligen i avtalet så att ni inte blir oense efteråt.
Exempel: Sara säljer sin bostadsrätt till Johan. Föreningens stadgar säger att överlåtelseavgift tas ut och anger hur den beräknas. Sara och Johan skriver in i köpeavtalet att Johan betalar avgiften. Föreningen skickar fakturan enligt stadgarna. Får Johan en faktura med ett högre belopp än stadgarnas beräkning ger, kan han invända mot den överskjutande delen och hänvisa till stadgarna och 7 kap. 14 § bostadsrättslagen.
Pantsättningsavgiften och det nya bostadsrättsregistret
I dag hanterar bostadsrättsföreningarna uppgifterna om pantsättningar av sina bostadsrätter. Därför har föreningen enligt nuvarande lydelse av 7 kap. 14 § kunnat ta ut en pantsättningsavgift, om stadgarna medger det.
Genom lagen (2026:484) om bostadsrättsregister ska det i stället finnas ett register för alla bostadsrätter, som förs av Lantmäteriet. Registret ska bland annat innehålla uppgifter om lägenheten, föreningen, bostadsrättshavaren och pantsättningar. Enligt de nya reglerna i 6 a kap. bostadsrättslagen ska en pantsättning registreras i bostadsrättsregistret, och registreringen får samma rättsverkningar som när en panthavare tar en lös sak i besittning.
Samtidigt får 7 kap. 14 § och 9 kap. 5 § en ny lydelse genom lag (2026:486) där pantsättningsavgiften inte längre finns med. Föreningen kommer alltså inte att kunna ta ut någon pantsättningsavgift när de nya reglerna börjar gälla. Tidpunkten bestämmer regeringen. Enligt införandelagen (2026:485) ska föreningarna senast den 31 december 2027 lämna sina uppgifter, bland annat om pantsättningar, till Lantmäteriet, och Lantmäteriet ska underrätta regeringen när registret är färdigt att tas i bruk.
Fram till dess gäller den nuvarande lydelsen. Har dina stadgar stöd för pantsättningsavgift kan föreningen alltså fortfarande ta ut den när du till exempel tar ett nytt bolån med bostadsrätten som säkerhet.
Vad gör du om du anser att avgiften är fel?
Kontakta först föreningens styrelse skriftligen. Beskriv vilken avgift det gäller, hänvisa till den bestämmelse i stadgarna som avgiften ska bygga på och förklara varför du anser att beloppet är fel eller att avgiften saknar stöd. Be om en skriftlig förklaring av hur föreningen räknat.
Betala gärna den del som du anser är riktig och förklara skriftligen varför du inte betalar resten. Spara all korrespondens. Om ni inte kommer överens och beloppet är betydande, eller om föreningen vill driva in avgiften, är det klokt att rådgöra med en jurist med inriktning på bostadsrätt innan du gör något mer.
När bör du kontakta en jurist?
Ta hjälp av en jurist om föreningen hävdar att stadgarna tillåter en avgift som du inte hittar stöd för, om stadgarna nyligen ändrats och det är oklart vilken lydelse som gäller, om tvisten gäller flera avgifter eller ett större belopp, eller om köpare och säljare är oense om vem som ska betala och detta inte framgår av köpeavtalet.