Sjukanmälan och läkarintyg under sjuklöneperioden
Sjukanmälan styr när sjuklön kan börja betalas. För längre sjukfrånvaro krävs normalt läkar- eller tandläkarintyg enligt 8 §, med särskilda regler för tidigare intyg.
Sjukanmäl arbetsgivaren så snart som möjligt
8 § sjuklönelagen anger att sjuklön normalt inte avser förmåner som gått förlorade innan arbetsgivaren fått anmälan om sjukdomsfallet. Om arbetstagaren varit förhindrad att anmäla och gör anmälan omedelbart när hindret upphör kan sjuklön ändå avse tiden från sjukdomsfallets början.
Intyg krävs normalt från den sjunde kalenderdagen efter sjukanmälan
Arbetsgivaren är skyldig att betala sjuklön för tid från och med den sjunde kalenderdagen efter dagen för sjukanmälan endast om arbetstagaren styrker den nedsatta arbetsförmågan med intyg av läkare eller tandläkare. Intyget behöver inte ange närmare vilken sjukdom arbetstagaren har.
Det är viktigt att räkna från sjukanmälningsdagen enligt lagens ordalydelse och inte använda en förenklad tumregel utan att kontrollera datumen.
Arbetsgivaren kan i särskilda fall begära tidigare intyg
10 a § tillåter arbetsgivaren att, om särskilda skäl finns, skriftligen begära intyg från en tidigare dag i en pågående sjukperiod eller från första dagen i kommande sjukperioder. En begäran som gäller kommande sjukperioder får inte avse längre tid än ett år. Centralt kollektivavtal kan reglera frågan på annat sätt.
Skriftlig försäkran om sjukdom
Enligt 9 § ska arbetstagaren lämna en skriftlig försäkran om att han eller hon varit sjuk och i vilken omfattning arbetsförmågan varit nedsatt. Försäkran behöver inte ange sjukdomen. Arbetsgivaren behöver inte betala sjuklönen innan försäkran har lämnats.
Både arbetsgivare och arbetstagare bör därför dokumentera sjukanmälningsdag, intygsperiod och eventuella skriftliga krav på tidigare intyg.