Arvsordning i Sverige: barn och barnbarn som bröstarvingar

Barn är första arvsklassen och delar som huvudregel lika. Om ett barn har avlidit träder dess barn in i den grenen. Bröstarvingar har dessutom laglottsskydd.

Barn är första arvsklassen

Enligt 2 kap. 1 § ärvdabalken är den avlidnes barn närmaste arvingar. Barnen tar som huvudregel lika lott. Dessa barn och deras avkomlingar kallas bröstarvingar och har dessutom ett särskilt laglottsskydd i 7 kap.

Barnbarn träder in när ett barn har avlidit

Om ett barn till arvlåtaren har dött före arvlåtaren träder barnets avkomlingar in i dess ställe. Var gren tar den lott som det avlidna barnet skulle ha fått och delar den vidare enligt samma princip. Fördelningen sker alltså grenvis och inte genom att alla barnbarn automatiskt delar lika med arvlåtarens levande barn.

Testamente kan inte helt ta bort bröstarvingens skydd

Ett testamente kan påverka vem som får kvarlåtenskap, men 7 kap. 1 § ger varje bröstarvinge rätt till laglott motsvarande hälften av arvslotten. För att få ut laglotten när ett testamente inkräktar på den måste bröstarvingen normalt begära jämkning inom lagens frist.

Efterlevande make kan skjuta upp gemensamma barns arv

Om den avlidne var gift påverkas arvsordningen av 3 kap. Efterlevande make ärver som huvudregel före gemensamma barn, som i stället får efterarv när den efterlevande maken senare avlider. Särkullbarn har däremot en särskild ställning och kan normalt få ut sitt arv direkt.

Sverige