Efterlevande make och gemensamma barn: arv först och efterarv sedan
Efterlevande make ärver normalt före gemensamma barn. Barnen får i stället efterarv när den efterlevande maken senare avlider, ofta beräknat som en kvotdel.
Efterlevande make går normalt före gemensamma barn
När en gift person avlider och lämnar efter sig make samt gemensamma barn följer huvudregeln i 3 kap. 1 § ärvdabalken att kvarlåtenskapen tillfaller den efterlevande maken. De gemensamma barnens rätt skjuts då normalt upp.
Barnen blir efterarvingar
När den efterlevande maken senare avlider har de arvingar som hade rätt efter den först avlidne maken en efterarvsrätt enligt 3 kap. 2 §. Efterarvet beräknas normalt som en kvotdel av den efterlevandes bo, inte som ett fryst nominellt belopp från det första dödsfallet.
Efterlevande make ärver med fri förfoganderätt
Den efterlevande maken får i stor utsträckning använda och förbruka egendomen under sin livstid, men får inte genom eget testamente bestämma över den del som ska tillfalla den först avlidnes efterarvingar. Reglerna skiljer därför fri förfoganderätt från full äganderätt.
Bodelning kommer normalt före arvsfördelningen
Vid dödsfall mellan makar behöver man först bedöma makarnas egendom enligt äktenskapsbalkens bodelningsregler. Det som därefter tillhör den avlidnes dödsbo utgör underlag för arvet. Arvsrätt och bodelning ska därför inte blandas ihop när andelarna beräknas.