Servitut, inteckningar och myndighetsbeslut: rättsliga fel vid fastighetsköp
Fastighetsfel kan bestå av okända servitut, inteckningar eller myndighetsbeslut — inte bara fysiska brister. Här förklaras 4 kap. 16–18 §§ jordabalken.
Alla fastighetsfel handlar inte om byggnadens skick
Jordabalken reglerar även rättsliga belastningar och begränsningar. Om fastigheten svarar för högre inteckning eller panträtt än köparen hade anledning att räkna med ger 4 kap. 16 § köparen särskilda rättigheter, bland annat möjlighet att hålla inne del av köpeskillingen och i vissa fall häva köpet.
Okända rättigheter kan vara fel
Enligt 4 kap. 17 § kan säljaren ansvara om fastigheten belastas av en annan rättighet som köparen varken kände till eller borde ha känt till vid köpet. Det kan exempelvis aktualiseras vid vissa nyttjanderätter eller servitut. Regeln gäller också i en särskild situation där någon annan än säljaren äger en byggnad eller annat som annars skulle ha hört till fastigheten, om köparen var i god tro.
Myndighetsbeslut kan begränsa rådigheten
4 kap. 18 § behandlar situationen där ett beslut av offentlig myndighet innebär att köparen inte har fått den rådighet över fastigheten som köparen med fog kunde förutsätta. Även då hänvisar lagen till påföljdssystemet i 4 kap. 12 §.
Kontrollera fastighetsregistret och relevanta beslut
Före köp bör köparen kontrollera lagfaren ägare, inteckningar, servitut, nyttjanderätter, gemensamhetsanläggningar och andra inskrivna förhållanden. Planbestämmelser, bygglov, förelägganden och andra myndighetsbeslut kan också vara centrala beroende på hur fastigheten ska användas. En mäklare har enligt fastighetsmäklarlagen egna kontrollskyldigheter, men köparen bör ändå säkerställa att uppgifterna förstås och stämmer med den planerade användningen.