Utmätning: vilken egendom tar Kronofogden först?
Kronofogdens utmätning ska ge ett försvarligt överskott och bör normalt ske med minsta kostnad, förlust och olägenhet för gäldenären. Viss egendom är skyddad.
Utmätning ska vara försvarlig
När verkställighet avser betalningsskyldighet kan utmätning ske enligt 4 kap. utsökningsbalken. 4 kap. 3 § ställer först ett ekonomiskt krav: det belopp som kan väntas komma in efter kostnader ska ge ett överskott som gör åtgärden försvarlig.
Kronofogden ska alltså inte ta egendom bara för att den tekniskt kan utmätas om åtgärden inte ger ett meningsfullt netto till skulden.
Minsta kostnad, förlust och olägenhet är huvudprincipen
Samma paragraf anger att utmätningsbar egendom i första hand bör tas i anspråk så att fordringen kan betalas med minsta kostnad, förlust eller annan olägenhet för gäldenären, om inte andra regler ger en annan ordning. Fordringar med särskild förmånsrätt kan till exempel påverka vilken egendom en viss borgenär har rätt att rikta sig mot.
Kronofogden utreder tillgångarna
4 kap. 9 § kräver att Kronofogden i den utsträckning det behövs utreder gäldenärens anställnings- och inkomstförhållanden och undersöker om det finns utmätningsbar egendom. Gäldenären har enligt 14 § skyldighet att lämna uppgifter om sina tillgångar när myndigheten begär det. Även tredje man kan i vissa situationer vara uppgiftsskyldig enligt 15 §.
Du ska normalt underrättas före utmätning
4 kap. 12 § anger att underrättelse om målet normalt ska sändas till gäldenären så tidigt att denne får tillräcklig tid att bevaka sin rätt. Lagen tillåter dock undantag, exempelvis om det finns risk att egendom undanröjs eller förstörs.
All egendom får inte tas
4 kap. 2 § hänvisar till undantag i balken och särskild lag. Beneficiereglerna i 5 kap. skyddar viss egendom som behövs för gäldenärens och familjens grundläggande behov. Löneutmätning följer dessutom särskilda regler i 7 kap.