Laglott: barnets skyddade hälft av arvslotten
Laglott är hälften av bröstarvingens lagliga arvslott. Ett testamente kan begränsas genom jämkning, men bröstarvingen måste bevaka den lagstadgade fristen.
Laglotten är hälften av den legala arvslotten
7 kap. 1 § ärvdabalken ger varje bröstarvinge en laglott som motsvarar hälften av den arvslott som skulle ha tillkommit bröstarvingen enligt den lagliga arvsordningen. Laglotten begränsar därför hur långt ett testamente kan tränga undan barn och andra bröstarvingar.
Först beräknas arvslotten
Man måste först fastställa hur stor den legala arvslotten skulle ha varit utan testamentet. Om exempelvis två barn ensamma skulle ha delat kvarlåtenskapen lika är varje barns arvslott hälften av kvarlåtenskapen och laglotten hälften av den arvslotten. Skulder, bodelning och andra regler måste beaktas innan denna förenklade beräkning kan göras i ett verkligt dödsbo.
Ett testamente blir inte automatiskt ogiltigt
Ett testamente som inkräktar på laglotten är inte nödvändigtvis utan verkan av sig självt. Bröstarvingen måste normalt begära jämkning enligt 7 kap. 3 § inom sex månader efter att testamentet delgetts på föreskrivet sätt. Passivitet kan därför leda till att rätten att få ut laglotten går förlorad.
Gåvor kan också påverka laglottsberäkningen
7 kap. 4 § innehåller en särskild regel för gåvor som till syftet är att likställa med testamente. I sådana fall kan gåvans värde under vissa förutsättningar läggas till vid laglottsberäkningen. Frågan är bevis- och omständighetsberoende och har en egen tidsfrist för talan.