Pantbrev och inteckning: så fungerar säkerhet i en fastighet

Inteckningen registreras i fastigheten och beviset kallas pantbrev. Läs hur panträtt uppkommer och varför nya inteckningar normalt utlöser 2 procent stämpelskatt.

Inteckning och pantbrev är inte samma sak

En fastighetsägare kan enligt 6 kap. 1 § jordabalken ansöka om inteckning i fastigheten av ett visst penningbelopp. Beviset om inteckningen kallas pantbrev. Pantbrevet kan vara skriftligt eller ett datapantbrev registrerat i pantbrevsregistret.

Själva panträtten uppkommer inte bara genom att ett pantbrev finns. Enligt 6 kap. 2 § upplåts panträtt genom att pantbrevet lämnas som säkerhet för en fordran. För datapantbrev anses överlämnandet ske när borgenären eller dess företrädare registreras som pantbrevshavare.

Nya inteckningar kostar stämpelskatt

Lag (1984:404) anger att stämpelskatt tas ut när inteckning beviljas. För fast egendom och tomträtt är skatten 20 kronor per fullt tusental kronor av inteckningsbeloppet, alltså 2 procent. Lantmäteriet tar dessutom en expeditionsavgift.

Befintliga pantbrev kan minska behovet av nya

När en fastighet redan har tillräckliga pantbrev kan långivaren ofta använda dem i stället för att fastighetsägaren tar ut nya inteckningar. Inför ett köp bör därför både köpare och långivare kontrollera befintliga inteckningar och hur pantbreven hanteras på tillträdesdagen.

Sverige