Löpande och enkelt skuldebrev: vad är skillnaden?
11 och 26 §§ skuldebrevslagen skiljer mellan löpande och enkla skuldebrev. Typen påverkar överlåtelse, invändningar och godtrosskydd.
Två huvudtyper med olika omsättningsskydd
Skuldebrevslagen skiljer mellan löpande och enkla skuldebrev. Klassificeringen påverkar vem som kan kräva betalning, vilka invändningar gäldenären kan göra efter en överlåtelse och hur en förvärvare får skydd mot tidigare rättigheter och borgenärer.
Löpande skuldebrev
Enligt 11 § är ett skuldebrev löpande om det är ställt till innehavaren eller till viss man eller order. En handling där det inte framgår till vem betalning ska ske likställs med innehavarskuldebrev. Löpande skuldebrev är konstruerade för att kunna omsättas med ett starkare godtrosskydd än enkla skuldebrev.
Enkelt skuldebrev
26 § definierar enkelt skuldebrev som ett skuldebrev ställt till viss man. Vid överlåtelse anger 27 § som huvudregel att den nye borgenären inte får bättre rätt mot gäldenären än överlåtaren hade. Det gör gäldenärens invändningar mer robusta vid överlåtelse än i flera situationer med löpande skuldebrev.
Rubriken avgör inte ensam
Att ett dokument kallas "låneavtal" eller "skuldebrev" säger inte i sig om det är enkelt eller löpande. Formuleringen om vem som har rätt till betalning är central. Ett skuldebrev till viss man kan dessutom i den särskilda situation som anges i 11 § behandlas som löpande när gäldenären tecknat medgivande till inteckning, om förbehåll som "icke till order" inte görs.
Praktiskt val
För privata lån är ett enkelt skuldebrev ofta lättare att förstå och hantera. Den som överväger ett löpande skuldebrev bör förstå de särskilda reglerna om besittning, god tro, invändningar och betalning innan handlingen utfärdas eller överlåts.