Stiftelseurkund för aktiebolag: obligatoriskt innehåll och vanliga fel

Stiftelseurkunden ska ange bland annat teckningskurs, ledning och särskilda villkor samt innehålla bolagsordningen. Aktieteckningen sker i handlingen.

Stiftelseurkunden är bolagsbildningens centrala handling

Vid bildandet av ett aktiebolag ska stiftarna upprätta en stiftelseurkund. När samtliga stiftare undertecknar den anses bolaget bildat, även om rättshandlingsförmågan kommer först efter registrering.

Teckningskurs och företrädare ska anges

2 kap. 5 § kräver bland annat uppgift om teckningskursen för varje aktie samt identitets- och adressuppgifter för styrelseledamöter och, när det är aktuellt, revisorer, suppleanter och lekmannarevisorer. Teckningskursen får inte understiga aktiens kvotvärde.

Särskilda villkor måste redovisas korrekt

Om aktier ska betalas med apportegendom, bolaget ska överta egendom på särskilda villkor, någon ska få särskilda rättigheter eller bolaget ska bära vissa bildandekostnader måste detta framgå enligt 2 kap. 5–9 §§. Bristande redovisning kan enligt 11 § göra ett sådant villkor utan verkan mot bolaget.

Bolagsordningen ska finnas i stiftelseurkunden

2 kap. 10 § kräver att stiftelseurkunden innehåller en bolagsordning. Stiftelseurkund och bolagsordning är alltså olika funktioner men kopplas ihop vid själva bildandet.

Aktieteckningen sker i handlingen

Enligt 2 kap. 12 § ska aktieteckning ske i stiftelseurkunden. Teckningen blir bindande när samtliga stiftare har undertecknat handlingen. Därför bör slutversionen kontrolleras noggrant innan signering.

Sverige